yogans åtta vägar

I den klassiska yogatexten Yoga sutras formulerar Patanjali yogans åtta delar som hjälper människan att komma till insikt om sin sanna natur och att bli befriad från negativa levnadsmönster.

Första delen – Yama
Den första delen av yogans åtta vägar är yama, som handlar om hur vi förhåller oss till oss själva och vår omvärld. Yamas fem delar är:

  1. Ahimsa (icke-våld) – med ahimsa försöker man tillämpar man en attityd av icke-våld både gentemot sig själv och mot andra varelser. Detta gäller inte bara i handling utan även i ord och tanke. Man strävar efter att minska lidandet i världen genom en attityd av vänlighet, förståelse och empati.

  2. Satya (att vara sann/sanningsenlig) – genom att sträva efter att vara sanna mot oss själva och andra, dock alltid med vänlighet (ahimsa) som vår guide, kan vi komma ifrån skadliga osanningar och komma närmre vår sanna natur. Vi försöker vara sanna mot oss själva och andra i ord, tanke och handling.

  3. Asteya (att inte stjäla) – att inte stjäla handlar i det yogiska sammanhanget om mer än det självklara att inte stjäla saker som inte tillhör dig. Asteya inbegriper även att inte stjäla av andra människors tid eller energi samt att inte utnyttja någons generositet på dennes bekostnad.

  4. Brahmacharya (återhållsamhet, studera sina begär) – brahmacharya brukar ofta förklaras som sexuell avhållsamhet eller celibat. Men det kan i en större mening handla om att studera hur våra drifter och begär påverkar oss, både sexuella och andra. Det lättaste sättet att studera oss själva i förhållandet till våra begär är att i perioder avstå från dem. Det kan vara perioder av avhållsamhet, fasta eller kanske att lägga ifrån oss mobiltelefonen under en helg. Hur påverkas vi av våra begär och hur hanterar vi dem när vi är utan det vi egentligen vill ha? Självstudier på hög nivå!

  5. Aparigraha (inte vara girig) – den här yogiska principen handlar dels om att inte vara girig, men också om att släppa taget. Att inte roffa åt sig och inte heller hålla fast vid det vi inte behöver eller det som inte längre gynnar oss. Ju mer tid och energi vi ägnar åt det yttre och materiella, desto mindre har vi att lägga på att utforska och utveckla vårt inre.

Andra delen – Niyama
I den andra delen sammanfattas fem riktlinjer som hjälper oss att stärka vårt inre och vår klarsynthet.

  1. Saucha (renhet) – en renhet som gäller både vårt inre och yttre. Den fysiska yogapraktiken ses som en rening av kroppen då vi svettas, men vi vill även vara rena när vi kliver på mattan. Därför rekommenderas att man duschar innan ett yogapass. Men saucha syftar även till en renhet i sinnet och i våra tankar, då våra tankar blir till handlingar som påverkar både oss själva och andra.

  2. Santosha (förnöjsamhet) – handlar om att utveckla en acceptans för det som är och en förnöjsamhet över det man har. Det är bland annat en träning i att inte hålla andra människor eller materiella saker ansvariga för vårt välbefinnande eller vår glädje. Den finns att hitta inom oss, utan yttre påverkan, om vi bara vet var vi ska leta.

  3. Tapas (självdisciplin) – den här riktlinjen uppmanar oss att öva på vår förmåga till självdisciplin. Hur det ser ut är upp till oss själva, men det kan exempelvis vara att regelbundet göra vår fysiska yogapraktik, meditation eller andningsövningar. Tapas tränar oss till att ha kontroll över vårt sinne vid de tillfällen vi behöver, istället för att det ska ta kontroll över oss.

  4. Svadhyaya (självstudier) – dessa självstudier kan ske genom att man studerar skrifter av olika slag, men det kan också handla om att nå djupare insikt om sig själv på andra sätt.

  5. Ishvarapranidhana – betyder att överlämna sig till det gudomliga. Men det kan handla om att exempelvis släppa kontrollen och att acceptera att det finns saker i livet som vi inte råder över.

Tredje delen – Asanas
Asanas är det som de flesta idag förknippar med yoga, nämligen de fysiska positioner och rörelser vi utöver på mattan. Genom att utöva asanas stärker och renar vi kroppen samt gör den lätt och smidig. Yogapositionerna kräver dock mer av oss än vad man kan tro vid första anblick. Det handlar inte bara om de fysiska rörelserna utan även om andning, fokus och kontroll över både kroppen och sinnet.

Fjärde delen – Pranayama
Pranayama handlar om att förlänga och att ha kontroll över andningen. Det är olika tekniker som vi använder sig av för att rena och lugna kroppen och sinnet. Vi använder oss av pranayama både under vårt asanautövande men också som en enskild teknik att utöva.

Femte delen – Pratyahara
Pratyahara är den del av yogans åtta delar där fokus är mer tydligt riktat inåt, då den handlar om att börja kontrollera intaget av yttre sinnesintryck. Det är ett första steg mot ett meditativt tillstånd där vi hittar till vår inre natur utan påverkan eller störningar utifrån.

Sjätte delen – Dharana
Dharana bygger på den tidigare delen och handlar om sinneskontroll. Här tränar vi på att behålla sinnet lugnt, fokuserat och fritt från påverkan av yttre intryck.

Sjunde delen – Dhyana
Dhyana är ett meditativt tillstånd som man bygger upp till via de tidigare stegen och som präglas av en djupare medvetenhet.

Åttonde delen – Samadhi
Den åttonde delen, samadhi, beskrivs som det högsta fokuserade sinnestillstånd som vi kan uppleva genom meditation.

 
 

© Copyright YINSIGHT